Husligt och kusligt

Jag kan väl börja med det kusliga: håravfallet. Det är den biverkning som är mest given att den ska inträffa, ändå är det ganska läskigt när det faktiskt inträffar på riktigt. Idag är jag på dag 18 i första FEC-cykeln, bara 4 dagar kvar till andra behandlingen (torsdag). I förrgår märkte jag att de första hårstråna började lossna på huvudet, men det är först idag som det är mer än bara några hårstrån som lossnar. Först såg jag en hel del hårstrån på huvudkudden imorse. Sedan behövde jag schamponera håret, och i löddret på händerna var det sedan fullt med hårstrån. Vad glad jag är att mina hårstrån nu i genomsnitt är c:a 3-4 cm och inte 15-20 cm!!! Än så länge ser jag i alla fall inte tunnhårig ut, men innan nästa behandling har jag nog börjat täcka huvudet.

Och så till det husliga. Jag har blivit alldeles förskräckligt huslig på senare tid, kanske för att jag har så mycket ledig tid och har varit pigg mest hela tiden. Igår tog jag tag i att rengöra strykjärnet. Undrar när jag senast gjorde det riktigt ordentligt, om någonsin? Sedan blev det både brödbak (små kuvertbröd) och ’ordentlig’ matlagning. Jag gjorde en lasagne efter ett Jamie Oliver-recept. Det blev jättegott, men med tanke på att det tog ett par timmar borde jag ha gjort hel istället för halv sats och fryst in!

Idag stod det plantering på schemat. För några veckor sedan klippte jag ner en Mårbacka-pelargon, och satte en massa skott i vatten som nu hade fått rötter. Dessa har jag nu planterat i mindre krukor, och när det har blivit varmare utomhus kommer jag att plantera om dem i stora krukor. Pelargoner är verkligen enkla att föröka. Vidare hade jag ett par bladstjälkar (eller vad man nu ska kalla dem) från en garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia) som gick av på en stor planta förra våren. Jag hade dessa stående i vatten i en vas i några månader, och såg att de började få rötter. I slutet av sommaren satte jag ner dem i jord i en ful kruka. Sedan dessa har de stått och mått bra, men det har inte kommit några nya skott. Idag grävde jag upp dem för att kolla hur rotsystemet såg ut, och titta, stora knölar hade bildats på båda två! Då finns det hopp om att nya skott ska bildas, så jag planterade om stjälkarna i snyggare krukor och låter även det förökningsprojektet rulla vidare.

Det jag har lagt märke till på biverkningsfronten (förutom håravfallet) de senaste dagarna är att jag från och till kan känna mig lite sömning även dagtid, trots att jag har sovit ordentligt. Antar att detta är tröttheten som man inte kan sova bort som jag blivit varnad för. Så värst farligt är det inte, men det är skönt att slå sig ner och vila lite från och till under dagen (men helst inte sova). Eller pyssla. Jag ska försöka mig på lite makramé, det har ju blivit populärt bland modesmycken nu, se t.ex. Hultquist Copenhagen.

Dagar kvar tills Vilda Wilma invaderar: 5


  1. Hej!

    Jag fick min diagnos ungefär samtidigt som du, den 24 januari. Jag får cytostatika behandling med TAC (bl a Taxotere). Jag blev riktigt dålig och fick åka in akut, låg inne drygt 1 vecka. Har knappt återhämtat mig och ska få min andra behandling på tisdag. Jag kommer att följa din blogg, du skriver bra.

    Jag som aldrig hade tänkt blogga men började med det och det hjälper mot min ångest att få skriva av sig.

    Kram
    Anne Mari