Jag kapitulerar och tar på mig träskor

Idag är Wilma 13 veckor. Ett energiknippe utan dess like. Efter att jag var på blodprovstagning och handlade mat i förmiddags tog jag med mig Wilma till det öppna fältet nära vårt hus så att hon fick springa av sig. Så länge det är lugnt i omgivningarna kan jag låta henne springa lös där. Hon älskar verkligen att springa, det är väl ett terrierdrag. Vi tränade främst på inkallning, så långt godiset i mattes ficka räckte (måste fylla på). Jag önskar jag hade en bra bild på när hon rusar mot mig, hon ser för härlig ut. Hon kurar ihop för att minska luftmotståndet och ger allt hon har! Jag skulle inte ens hinna trycka på kamerans avtryckare innan hon är framme hos mig.

På eftermiddagen kom syrran Leeloo med husse på besök för att snacka jobb med Bjarne. Det blev intensivt valpbus som vanligt, så nu ikväll är Wilma bestämt tröttare än vanligt. Wilma är helt klart större än Leeloo, och hon var nog lite dominerande i den häftiga valpleken. Jag såg hur Leeloo gång på gång hängde ut med tungan, och verkade trött. Wilma lät henne dock inte få en lugn stund. På söndag kväll ska Wilma vara hos Leeloo och hennes familj, Bjarne och jag har bröllopsdag och ska gå ut och äta. Då kanske inte Wilma är lika kaxig eftersom det i Leeloos familj också finns en vuxen tik. Spännande… Följande bild visar hur det kunde se ut när Wilma och Leeloo lekte idag:

Wilma och Leeloo
Wilma ståendes över syrran Leeloo

Flera gånger per dag får Wilma för sig att hon ska bita på antingen mina eller Bjarnes fötter. Vi kämpar för att få henne på bättre tankar, men det kanske inte går så länge hon är valp och dessutom terrier? Förutom att det är irriterande och inte precis acceptabelt beteende så gör det ont. Hon har sylvassa små tänder! Jag har börjat byta från mina tofflor med öppen tå till träskor för att skona mina tår och sockar.

Wilma är inte direkt något matvrak, men hon är en gottegris. Om någon av oss står vid köksbänken kan vi räkna med att det finns en hoppfull Wilma vid fötterna. Så här kan det se ut då:

Wilma på sin vanligaplats vid köksbänken
Wilma vid köksbänken, bedjande blick

Imorgon ska det äntligen bli varmare igen. Det har varit några riktigt kalla dagar, extra jobbigt eftersom jag är snuvig. Jag mår i alla fall inte sämre idag, så det blir nog snart bättre.