Näst sista

dekorbild 090520

Så har jag fått min näst sista cytostatikabehandling. Helt odramatiskt, och helt utan strul och förseningar. Herceptin 30 minuter, därefter Taxotere 60 minuter. Ishandskar på igen under Taxotere-droppet. Det är ganska svårt att bläddra i en tidning med de handskarna, och att bläddra i en bok är i det närmaste omöjligt. Den sista kvarten lysnade jag bara på musik i min iPod, jag ledsnade på att försöka bläddra.

Idag fick jag sitta i en säng istället, i ett rum med två sängar. Även den här gången delade jag rum med en manlig patient, dock med ett draperi mellan sängarna. Han talade i telefon större delen av tiden, så det var skönt att ha musik i öronen.

Dagens behandling började inte förrän kl. 13:45, så i förmiddags gick jag skogspromenad med Wilma. När vi kom hem hade Wilmas syster Leeloo med husse Rolle kommit på besök, och valparna fick leka av sig. Fördelen för Rolle, som också jobbar hemifrån, är att Leeloo är härligt trött när han sedan kommer hem så att han får en stunds arbetsro. Detsamma gäller för Bjarne.

Imorgon kommer min syster på besök, det blir nog en skön promenad med Wilma igen. Vad mer vi gör beror på vädret. Om det är vara inne-väder är jag lite sugen på att baka bröd, något med fullkorn. Men då måste vi först handla. Vi får se vad det blir. Nu ska jag lägga mig, är ganska trött efter två händelserika dagar.

Glömde förresten att nämna en detalj i förra inlägget kopplat till läkarbesöket. Jag slipper mellanprover den här gången! Alltså inga blodprov på hela tre veckor, och jag slipper åka till Vårdcentralen. Verkligen skönt. Men om jag känner att jag blir tröttare än vanlig ska jag höra av mig så får de ta prov för att kontrollera blodvärdet. Hoppas att jag slipper det, och hoppas att jag slipper feber. Håll tummarna!


  1. Hej Maria, Oj, vilken strulig dag på Radiumhemmet i förgår. Skönt att det gick bättre igår. Det måste verkligen kännas underbart att bara ha en behandling kvar, och att tumören har krympt så mycket! Jag tycker det är så inspirerande att läsa din blogg. Du är så positiv och det ger verkligen hopp. Själv fick jag min andra FEC behandling (av 6) i tisdags. Jag har gått tillbaka i tiden och läst vad du har skrivit efter dina FEC behandlingar, och även om vi alla reagerar olika, är det endå givande att läsa om andras reaktioner i samma situation. Som tur är mår jag bra. Det var i samband med att jag läste bakåt i tiden för ett tag sen, som jag upptäckte att du hade skrivit en fråga till mig efter min första kommentar ang. bröstoperation. Jag svarade, men jag vet inte om du har läst den. Fråga i såfall gärna igen. Hälsningar Ingrid

  2. Hej!

    Jag läste din kommentar om bröstoperationen och blev lite mindre orolig. Jag får mejl för alla nya kommentarer som kommer in så jag läser dem alla och måste dessutom godkänna dem innan de visas publikt.

    Det som oroar mig mest är att få nedsatt motorik eller andra besvär som påverkar mitt arbete. Jag är webbutvecklare med fokus på användargränssnitt och formgivning, och finmotoriken måste fungera i båda armarna för att jag ska kunna jobba ordentligt.

    En annan aspekt är att jag dessutom är konsult och måste åka ut till kund ganska ofta. Typiskt har jag då med mig laptop i ryggsäck, idag handlar det om c:a 7 kg på ryggen och ryggsäcken skär in i axlarna. Misstänker att det kan utgöra ett problem ett bra tag framöver. Men det kan också har en stor fördel, det blir nog inget problem för mig att få byta dator nu vilket jag har försökt få till ett bra tag…