Taxotere – värre andra gången

Tycker att det är jobbigare med Taxotere nu andra cykeln. Är idag på dag 8, skelettvärken är borta, dock har jag drabbats av två andra irriterande biverkningar som jag inte känner igen sedan sist men som tyvärr finns bland typiska biverkningar:

  • Hettande hudrodnad på några ställen där jag har haft tejp över kompress (bl.a. armvecket), där jag är extra torr (armarnas insida närmast armhålan) samt på kinderna som har varit utsatta för sol men också haft hög SPF
  • Huvudvärk

Hoppas att biverkningarna börjar avta nu, det har de gjort hittills efter första veckan. Har faktiskt inte drabbats av lika tydliga smakförändringar den här cykeln (ännu alltså…). Alltid något.

Läste lite om bröstoperation på en annan ung bröstcancertjejs blogg idag, hon opererades igår och har skrivit en del om den information hon fick inför operationen: Jag är inte bara mamma – jag har bröstcancer också!

Steg på vågen idag och ser att jag har gått ner 2 kilon sedan jag vägde mig senast, vilket var 1-2 veckor sedan. Det börjar märkas på kläderna också. Tror inte att det har något med cytostatikan att göra, en till två rejäla promenader per dag (det är väl därför man har hund?) samt nyttigare kost sätter sina spår, sakta men säkert.

Jag fick en bok av min syster, Maten som skyddar mot cancer av Kerstin Hultén, och håller på att lägga om min kost och min livsstil i stort för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att bli frisk och sedan förbli frisk. Lagade en läcker linssoppa igår som räckte till två middagar. Ska lära mig en massa nya läckra recept, tänkte jag.


  1. Hejsan Maria!

    jag är bjarnes kusin….fast vi har ju aldrig träffats..tror jag.

    har tittat lite på din blogg, jätte fin tycker jag.
    kampen om cancer den är svår, min fostermamma hade livmoderscancer.
    och fick också ta cellgifter och så.
    jag minns jag tyckte de var så jobbigt när hon tappade håret.

    detta med att ändra sin kost…håller fullständigt med,
    jag har läst lite om olika dieter som är bra för olika åkommor, intressant ämne, och väl värt att läsa mer om.

    själv arbetar jag med en liten flicka som har cystis fibrose, en lungsjukdom
    idag säger forskningen att levnadsåren varar mellan 30-50 år som det ser ut idag.
    ingen positiv diagnos minsann. men oavsett vad man har för sjukdom så får vi tacka att det finns människor som arbetar på botemedel där ute.

    jag beundrar dom samt alla ni som kämpar med att få en välfungerande vardag, trots detta. ni är guld värda.

    själv behöver jag egentligen gå å ta cellprov jag med, gjorde ju en operation på livmodershalsen, och skulle varit på efterkontroll…för 6 år sedan, men ej kommit iväg.
    men när man läser din blogg så kommer man på andra tankar…det är ju inget att leka med.

    jag använder mest facebook nu, samlar på släktingar gör jag med, hoppas på släktträff framöver så jag får träffa alla,
    tills dess så ska du veta att vi tänker på er.
    många bamsekramar och styrka till er//Benita (Bernts dotter)