Yihaaa! No more strålning!

Alldeles fantastiskt skönt. I morse var jag på min 25:e och sista strålbehandling på Karolinska. Jag önskar bara att jag hade kommit på tidigare att gå vid halv nio på morgonen istället för vid två på eftermiddagen. Det var mycket kortare kö! Men men, nu spelar det faktiskt ingen roll.

En annan positiv sak är att jag inte har blivit särskilt öm på det strålade området. Jag har inga problem med att använda BH och protes. Det har de senaste dagarna börjat sticka en aning i huden, som en mycket lätt solbränna. Inte mer än så. Huden är också lätt rosa. Nu får jag äntligen tvätta bort det lila vertikala strecket. Fabulous! Jag kan också gå och prova ut en till BH, skulle verkligen behöva en svart!

Håret växer, men ännu är det så kort att det inte har en egen form. Jag längtar nu efter att det blir så långt att jag kan dra fingrarna genom det. Apropå hår så har jag blivit lite luden i ansiktet (kinder och haka), jag tror att det är en biverkning från anti-östrogenet. Bara det inte blir mer än det är nu så är det inte besvärande.


  1. Hej, och grattis till att vara klar med även detta.
    Jag får 8 extra booster-doser som dom kallar det och är inte klar än på en dryg vecka. Är lite småbränd, och får ha en silikonkompress så att inte mjukis-bh:n skall skava men det funkar rätt bra.
    Det där med att bli luden i ansiktet har jag också upptäckt, men när jag frågade en av sköterskorna och en annan patient sa de att det berodde på att hårsäckarna kan få lite extra fart såhär i början. Det håret skulle nötas bort påstod de. Men men… hellre lite skäggig än flintis…. 🙂
    Har också varit och spolat injektionsporten för sista gången. Väntar på att bli av med den. Flera gånger när jag kännt den har jag hajat till och för en sekund trott att det var en ny cancerknöl, tills jag kommit på att det var porten. Försöker slå bort alla återfallstankar, men det är lättare sagt än gjort. Känns nästan lite läskigt att stå utan behandlingar snart, även om det är det man har längtat efter.
    /K